Vårt visuella språk är slående kraftfullt med ett vida omfattande spektra. Genom färg och form går det att förmedla allt mellan ett högt kaotiskt skriande till ett knappt hörbart viskande. Högljutt eller lågmält? Komplext eller enkelt? Starkt eller vagt? I samspelet mellan kontraster och nyanser finns ett stort utrymme för att tona upp eller ner såväl budskap som känsla. Respektfullt eller utmanande? Stilfullt elegant eller spretande bohemisk? Ödmjukt eller regerande? Genom formens färg, intensitet, placering, antal och ordning går det att bygga strukturer för ögat som gärna söker efter redan kända och vedertagna mönster. En oanad plats för ett vanligt motiv i fel färg kan uppmärksamma ögat och trigga hjärnan att arbeta i vidare former och banor för att vidga ett redan förutfattat perspektiv.

RGB är grunden för den färgrymd som används på våra skärmar och som bäst efterliknar hur ögat fungerar. CMYK är grunden som skapar färgsättningen inom traditionell tryckeriprocess. RGB eller CMYK? Själv gillar jag rgb bäst då dess färgspektra blir både bredare och intensivare med hjälp av sitt förstärkande ljus. Rött är varm kärlek, blått är stolt frihet, grönt är groddens liv och naturlig växtkraft. De tre givna färgerna bildar gemensamt viktiga grundbultar för hela vår existens och våra upplevelser. Ögat vårt är förvisso mer perceptiv och hjärnan vår har kapacitet vi inte ens trodde möjlig och kan således i upplevda livet fånga färger som varken CMYK eller RGB mäktar med att i tryck eller på skärm förmedla.

Att de två färgrymderna återskapar färg och nyanser genom olika teknik förklarar också varför tryckta färger aldrig kan uppnå samma intensitet eller vida spektra som den ljusstarka skärmen kan visa. Nog så viktigt att ha i åtanke då trycksaker ska planeras, presenteras och inhandlas.